Varför är det byggda så snyggt i Schweiz?
FOTON: Johanna Hallgren, Philippe Bonhôte, Julia Zapata.
Bild ovan: afgh, tvåfamiljshus, Zürich
Varför är det byggda så snyggt i Schweiz? Det finns säkert många anledningar. Jag tänker beskriva tre. De har öppna arkitekttävlingar. Schweiz är ett rikt land. Samt att bakom allt byggt finns en arkitekt.
Öppna arkitekttävlingarna. Vad som skiljer Schweiz från andra länder är de många öppna tävlingarna. Många projekt startar med en öppen tävling, en tävling för alla som har arkitektexamen. Alla offentliga byggprojekt över en viss summa pengar måste initieras av en öppen tävling enligt SIA:s normer (motsvarighet till SAR Sveriges Arkitekters Riksförbund). Men här gäller det inte bara publika byggnader som skolor, muséer utan även bostadshus. Bostadsmarknaden består till största delen av hyreshus (63.7%) som ofta ägs av offentliga intresssen. Dessa är också skyldiga att utlysa en tävling.
I vissa kantoner i Schweiz har man infört en morot till privata beställare att organisera öppna tävlingar enligt SIA:s normer. Om de gör det får de en ekonomisk kompensation. Detta gäller också om projektet är ekologiskt i flera aspekter sk. "minergie".
De öppna tävlingarna gör att unga, små kontor får chans att visa sig och att nya, moderna lösningar blir verklighet. En ny arkitektur som följer den moderna människan kan testas.
Bilder ovan: EM2N Architecten Hegianwandweg, Zürich
Schweiz är ett rikt land. En förklaring till att kvaliteten och standarden på bostäderna över lag är så hög är att i många projekt är beställaren också förvaltare (se procent hyreshus i föregående stycke), vilket innebär att kvalitet är en viktig ekonomisk faktor. Även hyreshus för personer med låg inkomst byggs med hög kvalitet. Det finns en lag som säger att efter 10 år kan ägaren sälja lägenheterna på öppna marknaden. Ägaren/beställaren är därför mån om att byggnaden ser bra ut och fungerar efter 10 år, för då kan lägenheterna säljas dyrt när en hyresgäst flyttar ut.
Staten/kommunen subventionerar hyran för hyresgäster med låg inkomst. I samma bostadshus blandas hyresgäster som betalar full hyra, och hyresgäster som blir subventionerade. Det finns ingen skillnad på billigt boende och dyrt boende. Staten eller kommunen betalar mellanskillnaden för att bygga med hög standard.
Bilder ovan: Adrian Streich Wohnsiedlung Werdwies, Zürich
Bakom allt byggt finns en arkitekt. I Schweiz, till skillnad från en del andra länder, är arkitekterna intresserade av att rita alla slags byggprojekt. Dessutom måste bygglov skrivas under av en arkitekt. Ofta börjar de små kontoren med att rita villor och samtidigt göra tävlingar, vilket ibland leder till en vinst av ett större projekt och på så sätt uppstår ett nytt större arkitektkontor.
När arkitekten har vunnit en tävling utvecklar han/hon projektet med beställaren och tar in offerter från hantverkare. Arkitekten håller i budgeten vilket gör att det är arkitekten, som känner sin idé, sitt projekt och som gör prioriteringarna ihop med beställaren. Det är arkitekten som övertygar, inspirerar beställaren och anpassar budgeten. Arkitekten tar hjälp av oberoende ingenjörer för att fullfölja detaljer och utveckla dem. Av erfarenhet vet arkitekten vilka detaljer som går att genomföra med vilka hantverkare. Vid genomförandet av ett bygge är arkitekten arbetsledare, dvs det är arkitektens ord som gäller. Arkitekten övervakar att detaljer utförs som de är ritade. Den kunskap arkitekten får på bygget använder han/hon vid ritbordet. Det finns hela tiden en koppling mellan idé och verklighet och verklighet till idé. Arkitekten är inte en dekoratör, han/hon har ansvar för hela processen i förverkligandet av en byggnad.
Tendensen är tyvärr idag att fler och fler projekt utförs genom totalentreprenad, men än så länge finns kunskapen om hela processen av ett bygge kvar hos arkitektkåren.
Bilder ovan: Gigon Guyer, Carmenstrasse, Sonnhaldenstrasse, Zürich
kommentarer
Är det .här så "snyggt"? Jag tycker det ser rätt kantigt och tråkigt ut, skiljer väl sig inte så särskilt mot motsvarande nya byggnader i Sverige? Grått, betong.
Jag läser igen din fina artikel efter vår resa till Schweitz. Ispirerande!
Och jag känner att man borde ta ett strid för att Sveriges Arkitekter agerar mer radikalt när det gäller vissa frågor ( t. exempel arkitektens ansvar under byggskeden).
I deras nya arkitekturpolitik som lanserades förra året gör man massor med förslag, men undviker det viktiga frågor....
...som arkitekterna är projektledare. Snackade med en av arkitekterna på 3XNielsen i Danmark som var mycket förvånad över att vara förvandlad till underentreprenöri projektet Nya Pedagogen i Göteborg. Någon kunde besluta över huvudet på denna internationellt framgångsrika firma hur projektet skulle utvecklas.
Rätt få av de incitament du beskriver i artikeln finns ju tyvärr i Sverige. Utgångsläget är ett annat. Frågan är hur arkitekterna kan få mer makt över byggprocessen i Sverige utifrån våra förutsättningar. För de maktstrukturer som finns här försvinner bara inte...
Sverige är unikt.
Ja, man frågar sig verkligen varför byggnadstraditionen skiljer sig så mellan Sverige och bl a Schweiz.
En politisk förklarig är den att det fanns en ambition att knäcka alla yrkesmässiga skrån. Allt skulle beslutas politiskt men utformningen släppte man.
Arkitekternas dominans inom byggenskapen knäckte man genom att införa subventioner, som var så förmånliga att det var i princip omöjligt att avstå från dem. Regeringen satte sedan ett belåningsbart maximalt belopp per kvadratmeter bostadsyta och skrev sedan avtal med de stora entreprenörerna.
Utformningen överlät man med varm hand till arkitekterna som underkonsult, att skapa ett ekonomiskt utrymme för i förhandling med materialinköparen hos byggfirman.
Somliga förvånas över miljonprogrammets miljöer men inte de som var med.
Nu är det nya tider och andra politiker, så förväntningarna är höga.
Utformningen av byggnader är viktigt för att skapa ansvarsfulla och stolta hyresgäster.
Den sociala snedfördelningen i vissa bostadsområden är förödande för samhällsklimatet.
Nu kan dessa monokulturer brytas upp genom att försäljning kan ske och bostadrättföreningar skapas.
I Schweiz finns dessutom incitamentet att man kan sälja lägenheter efter 10 år om man bygger hyresrätter. Med tredimensionell fastighetsbildning, som införts i Sverige, borde intresset öka för att bygga lägenheter.
Den ställning som arkitekten har i Schweiz kan vi nog bara önska, utan skall man få kontroll över sitt verk, den färdiga byggnaden, får arkitekten även uppträda som entreprenör.
Åke Sundemar
Fin artikel! Ändå förvånande att progressiva Sverige har så kass och feg arkitektur. Vi har ju mycket pengar till annat.
MVH
Christian
Tack Johanna för den här mycket viktiga artikeln! Jag hoppas dina klokheter från Schweiz når politiker och beslutsfattare i Sverige så att vårt bostadsbyggande får lite av de kvaliteter du beskriver. Allt du skriver låter så självklart, varför är det inte så i Sverige? Det som är mest slående, tycker jag, är att man bygger så välbyggda hus där du är, bra material, hus som håller. I Sverige finns till exempel inget incitament för att inte använda tunnputs, vilket som du vet har lett till att 90% av alla bostadsrätter de senaste tio åren har fasader av tunnputs. Det ser jag som ett politiskt strukturproblem. Åter igen, en suverän artikel.
skriv ny kommentar