Nya bostäder använder allt mer el

Bild ovan: Reaktorhall nummer 3 i Oskarshamn. Kokareaktor.

Nya svenska bostäder använder mer el än någonsin. Det är på vintrarna som de nya lågenergihusen och passivhusen använder som mest el, under den period då vi är som mest beroende av kärnkraft. Kärnkraftens existens är omtvistad och lyfter fram svåra beslut angående uranbrytning, säkerhet och slutförvaring.

Att utvinna energi med kärnkraft har sina problem. I filmen ”Into Eternity”, som visades på SVT tidigare i år, följer vi ett danskt filmteam som granskar den finska slutförvaringen av radioaktivt avfall. Onkalo är namnet på det byggnadsverk som ska förvara det finska kärnavfallet i hundratusen år. Ett surrealistiskt inslag i filmen är hur finnarna diskuterar
huruvida det är bäst att glömma eller minnas var det enorma byggnadsverket Onkalo finns. Experter menar att det bästa vore att gräva ner det radioaktiva avfallet och sedan försöka radera projektet ur mänsklighetens minne. Frågorna gränsar till det filosofiska men man kastas oundvikligen tillbaka in i verkligheten för Onkalo existerar och avfallet är dödligt. Filmen är en viktig dokumentär som tar upp problemet med det växande berg av radioaktivt avfall som byggs upp i världen.

Härdsmältorna i Japan påminner oss om riskerna med kärnkraften. I Sverige använder vi samma typ av kokareaktorer som i Fukushima. Kan vi också drabbas av härdsmälta?

I slutet av åttiotalet stod jag själv på golvet på ABB Atom i Västerås och tillverkade styrstavar, borrade hål i rostfria blad som sedan fylldes med bor och svetsades igen. ABB Atom säljer styrstavar till reaktorer runt om i världen, bland annat till Fukushima. Det berättades av arbetskollegor att varje styrstav kostade som en lyxbil, då i slutet av åttiotalet. Ett vanligt svenskt kärnkraftverk har över 100 styrstavar. Big business. Styrstavarnas funktion är att avbryta kedjereaktionen när de sänks ner mellan bränslestavarna i reaktorn.

Bild: på styrstav. De fyra rostria bladen är genomborrade med hundratals hål fyllda med bor.

På den aktiva avdelningen i fabriken ute på Finnslätten i Västerås tillverkades även bränslestavar till kärnkraftverk världen över. Jag minns bränslestavarna. Det var i längd som styrstavarna. Kanske tre meter. Deras tvärsnitt var kvadratiskt, kanske tjugo centimeter i kant, rundade hörn. Utsidan var rostfritt stål. Inuti cylindrar gjorda av zircaloy (metall med hög smältpunkt) låg urankutsar staplade på varandra. Jag försöker nu föreställa mig härdsmältan i Fukushima rent fysiskt. Hur ser det ut när styrstavarna och bränslestavarna från Västerås smälter ihop när temperaturen når 3000 grader? Ibland får jag känslan av att allt det här inte är på riktigt.

 Bild: Ihoppressat Uran, sk urankutsar, som staplas i bränslestavar.

ABB Atom säljer inte bara till Fukushima utan även till svenska kärnkraftverk. Samma lönsamma affär. Jag hör de främsta experterna på kärnkraft på TV säga saker om händelserna i Fukushima, och sedan händer det motsatta. En explosion är omöjligt i den här typen av kokareaktorer, några minuter senare exploderar kärnkraftverket. Vi slutar lita på kärnkraftsexperter. Vi vet att det alltid är värre än vad de säger. Jag tänker att våra nya bostäder inte borde använda så mycket el från kärnkraft.

Kärnkraften i Sverige står för en viktig del av vår elproduktion under vintern. Om vi ska kunna avveckla kärnkraften måste vi antingen sänka vår elförbrukning eller hitta nya energikällor. Det är därför jag oroar mig över att nybyggda bostäder förbrukar allt mer el under vintern.

Anledningen till att vi använder mer el i våra bostäder beror på att vi idag strävar efter att använda så lite "köpt energi" som möjligt. Detta regleras in i detalj av Boverket. En vanligt förekommande gräns i Boverkets byggregler är 110kWh/m2 köpt energi per år. Passivhus och lågenergihus är väldigt bra på att använda lite "köpt energi", de använder så lite som 45kWh/m2 av "köpt energi" per år, men för att lyckas använder de istället mycket el. Forskning visar om och om igen att hus som förbrukar låga nivåer "köpt energi" istället använder stora mängder primärenergi. Den "köpta energin" är en också en dålig värdemätare på hur mycket koldioxid som huset förbrukar. Studier visar att hus som värms med fjärrvärme släpper ut mindre koldioxid än passivhus som värms med el, trots att fjärrvärmen använder mer "köpt energi".

Det lättaste sättet att minska på den "köpta energin" och klara BBR's krav är att tillsätta lite el och återvinna värme. Detta har blivit en snabb fix för byggherrarna. Visa mig det hus som idag inte har ett FX eller ett FTX system.

Foto: Lars Backhans.

Blå Jungfrun i Hökarängen söder om Stockholm, Svenska Bostäder 2010. Arkitekt okänd. Huset är ett sk passivhus med direktverkande el i kombination med FTX aggregat. Huset använder lite "köpt energi". I säljmaterialet står att lägenheterna förbrukar 45 kWh/m2 el per år + hushållsel. Radiatorer och varmvattenberedare går på el. Huset använder antagligen kärnkraft under vintern för uppvärmning. En lägenhet på 100m2 lägenhet kan enkelt göra av med 9000kWh per år. 

Norra Djurgårdsstaden byggs efter Boverkets regler och slår sig för bröstet för de använder lite ”köpt energi”. Alla hus har självfallet ett FX eller FTX system och de förbrukar stora mängder el. Detta faktum är ju lite pinsamt för Stockholms Stad. Vi anser ju trots allt att vi ska minska vårt elberoende, inte öka det. För att på något sätt rättfärdiga den ökade elförbrukningen kräver Stockholms stad att hälften av elen ska vara ”grön”. Byggherrar grubblar över hur de ska få fram grön el till sina bostäder. De mest enfaldiga sätter dit solceller i tron att solen, som genom ett mirakel, ska stråla under den kritiska vinterperioden. Andra försöker sig på vindkraft på taken, men i realiteten kommer bostäderna att till stor del drivas av kärnkraft, kol eller diesel.

Kärnkraften gör att den nordiska elen framstår som miljövänlig. Kärnkraften fungerar på vintern, motverkar import av kolkraft, och släpper, på pappret, ut låga mängder koldioxid vilket får den nordiska elen, den sk nordiska mixen, att framstå i bättre dager. Detta i sin tur gör att uppvärmning med el framstår som mindre dåligt i Sverige. Men kärnkraften har andra utsläpp än koldioxid.

Varje MWh el som produceras med kärnkraft genererar x mängd radioaktivt avfall, som i sin tur ska förvaras i öppna bassänger eller grävas ner. Kärnkraftverken släpper även ut radioaktivt material under drift. Det är fullt möjligt att mäta denna mängd radioaktivt avfall och reglera dessa utsläpp. Detta skulle nyansera frågan kring den ”nordiska mixen”. Jag är nyfiken på vilka synpunkter som finns kring det här. Jag skulle även vilja veta om dessa data finns. Hur mycket radioaktivt avfall får vi per producerad MWh kärnkraft? Tacksam för hjälp i frågan.

Det viktiga, tror jag de flesta anser, är att vi minskar vår elförbrukning i våra nya bostäder. För att lyckas måste vi ändra våra vanor. Energieffektivisera. Sluta värma upp våra bostäder med el. Ifrågasätta fläktsystem i bostäder och värmeåtervinning. För att nå dit måste Boverket sluta reglera den "köpta energin" som den gör idag.

Boverket är politiskt styrt. Så vitt jag vet är det fortfarande vår miljöminister, Anders Carlgren, som bestämmer och ger direktiv till Boverket. Tyvärr läser jag i Centerpartiets senaste direktiv till Boverket att de ska agera allt strängare i frågan om kontroller av den ”köpta energin”. Alla hus ska redovisa hur mycket ”köpt energi” de använder, oavsett om det sker till priset av en ökning av elförbrukningen.

Sambandet mellan nya BBR, våra nya bostäder och vårt ökande beroende av kärnkraft är föga utforskat, men jag hoppas att jag genom den här artikeln kan lyfta fram dessa samband.