Förbjuden arkitektur...

Förbjuden arkitektur från slutet på Kaptensgatan i Fiskebäckskil.     FOTO: Lars Backhans

Den traditionella arkitekturen har utvecklats sakta under sekler. Man byggde utan farliga limmer, plaster, kompositmaterial, mineralull eller plastfolie. Istället för argonfyllda fönster hade man kopplade tvåglasfönster. Husen var byggda i trä eller i vissa fall i tegel. Inget byggmaterial kom transporterat långväga på lastbilar.

Det traditionella huset var byggt med material från platsen och var uppvärmt med ved från platsen. Huset var smart konstruerat för att hushålla med energin; farstun till exempel fungerade som en luftsluss. Huset var mindre än dagens, hade lågt i tak och små dörrar. Det traditionella huset hade ingen negativ miljöpåverkan, det släppte inte ut någon koldioxid, varken när det byggdes eller i drift. Exempel på traditionella bostäder är torp, bondgårdar, fäbodar, fiskebyar, Bullerbyn och Gamla Stan, alla gamla hus på Skansen osv.

Ett hus på Kaptensgatan i Fiskebäckskil. Plötsligt öppnas den trånga gränden och det lilla huset träder fram. Husets första kände ägare var drängen Olaus Persson (1783-1861). Skorstenen vittnar om att huset värmts upp med biobränsle. Det lilla huset har i över hundra år gett skydd och värme åt boende i Fiskebäckskil utan att släppa ut någon koldioxid, ett klimatsmart hus. Idag skulle huset vara förbjudet att bygga eftersom det inte klarar Energideklarationen. FOTO: Lars Backhans.

Idag vet vi att det gamla sättet att värma upp ett hus är klimatsmart. Svenska forskare hävdar att nyckeln till lägre koldioxidutsläpp är att värma upp huset som man gjorde förr i tiden med biobränsle. Fjärrvärme lyfts fram av Anna Joelsson på Mittuniversitetet och pellets av Fredrik Hedenus på Chalmers.

Bostad uppvärmd med biobränsle bredvid ett gammalt vindkraftverk.
FOTO: Lars Backhans

Många trivs och mår bra i traditionella miljöer vare sig det är Visby, Gamla Stan, Trosa, Fiskebäckskil, eller på Österlen. Jag besöker fiskebyn Fiskebäckskil på den svenska västkusten där idyllen frodas. Stockrosor klättrar på de gamla kaptenshusen, turister vandrar på de små gränderna stensatta med lokal granit från Bohuslän. Idag är de flesta husen uppvärmda med el och inte alls lika miljövänliga som tidigare. Men fortfarande värmer många svenskar sina bostäder med ved från skogen.

Med Boverkets nya reglering av "köpt energi" så är det svårt att bygga ett hus på traditionellt sätt och värma upp huset med ved. Boverket sätter gränsen för hur mycket energi ett nytt hus får släppa ut, i södra Sverige ligger gränsen på  110 kWh/m2 och år. Med en säkerhetsmarginal på 20% så blir värdet i själva verket under 100 kWh/m2 och år. Inget av de traditionella husen jag nämnt klarar Energideklarartionens krav på "köpt energi".

Energideklarationen kom inte till för att stoppa den traditionella svenska arkitekturen utan efter ett EU-direktiv där Europas länder uppmanades att minska energianvändningen i byggnader. Målet var självfallet att minska på koldioxidutsläppen som var ganska betydande i de länder som värmde upp sina hus med kolkraft. EU lät varje land sköta utformningen av energiregleringen, inte minst hur begreppet energi skulle tolkas. Svenska Boverket valde att begränsa en bostads "köpta energi", trots invändningar från remissinstanser som tyckte att det vore bättre att mäta "primärenergin". Därför måste man komma ihåg att lågenergihus är hus som släpper ut låga mängder med "köpt energi", men inte nödvändigtvis låga mängder med "primär energi".

Det nyligen reviderade kapitlet 9 i Boverkets Byggregler finns bifogad till artikeln. Det är kapitel 9 som  Energideklarationen skall uppfylla. Att läsa regeltexten i BBR påminner en om hur starkt reglerad den svenska bostaden är, samtidigt som större miljöbovar lämnas ifred utan minsta reglering, till exempel bilen (läs mer).

Gränd i Fiskebäckskil. FOTO: Lars Backhans.

Forskning indikerar att det inte finns någon koppling mellan "köpt energi" och koldioxidutsläpp. Istället är det valet av energikälla som avgör hur mycket koldioxid en bostad släpper ut.

Ett passivhus drivs på el och använder lite "köpt energi"  men släpper ut mer koldioxid än vilket fjärrvärmeuppvärmt hus som helst (Anna Joelsson). De gamla vedeldade husen använder mycket "köpt energi" men släpper ut noll gram koldioxid.

Arkitekturen kan inte kompensera för en dålig energikälla. Men energikällan kan kompensera och tillåta vacker arkitektur (även om den använder mycket "köpt energi").

Boverkets Kapitel 9 i BBR är en direkt reglering av arkitekturen. Den exkluderar vissa typer av arkitektur, till exempel den traditionella, vilket innebär att vi förlorar förebilder och gammal kunskap när vi bygger nya bostäder. Att stigmatisera den traditionella arkitekturen, att kalla den för energislukande, att antyda att den vore farlig för miljön är missvisande. De traditionella bostäderna är klimatsmartare än våra samtida, dock mer obekväma.

Efter att ha kommit hem från Paris till sin födelseort Fiskebäckskil 1911, byggde den store konstnären Carl Wilhelmson ett hus till sig själv i nationalromantisk stil. Huset är byggt i mörkt liggtimmer, ett medvetet grepp för att avvika från de vita husen med snickarglädje nere i byn. Det blickar ut över Gullmarsfjorden och har stora ateljéfönster. Arkitekt Callmander, byggmästare Simon Hansson. FOTO: Lars Backhans

För att få till en sansad diskussion kring klimatsmart byggande måste vi hitta ett bättre sätt att reglera en bostads miljöpåverkan än att mäta dess "köpta energi". Om vi inte gör det så kommer många husägare att luras att välja bergvärme eller luftvärme före biobränsle, eftersom den eldrivna uppvärmningen alltid använder mindre "köpt energi". En annan möjlig lösning istället för dagens sätt att reglera den "köpta energin" vore att begränsa en bostads utsläpp av koldioxid. Denna lösning vore kanske den bästa, men skulle innebära en indirekt reglering av våra energikällor och skulle därför vara politiskt känslig.

Trots att Boverket reglerat bort den traditionella arkitekturen så måste det sägas: den traditionella arkitekturen är klimatsmart.