Fönster och hälsa

Det var i lägenheten på Kungsholmen som något hände. Ljuset i bostaden började påverka min sinnesstämning. Jag satte det i samband med ljusfenomen på utsidan. En dramatisk kvällshimmel som färgade väggarna i lägenheten, men också en helt vanlig gryning, en försommardag efter jobbet. Fönstren var stora och tog omvärlden till insidan. Då jag upplevt känslan sökte jag den igen, i nya bostäder.

Mitt intresse för fönster växte tillsammans med kunskapen om bostadsarkitektur. Jag såg både framåt och bakåt. Som arkitekt ville jag lära mig mer, samla på goda exempel. Samtidigt tänkte jag på fönster från barndomen, fönster som påverkat mig under perioder jag mått dåligt. Vad hade fönstren betytt för mig? Vad betyder de för andra?

Fönstren förmedlar relationen mellan utsidan (världen) och insidan (rummet). Genom fönstren tar vi del av tillstånd och händelser utanför. Det mest basala som ljus och mörker. Temperaturen ute, värme och kyla; är det tillräckligt varmt får fönstret stå öppet, även vid kyla kan vi lämna en glipa. Ljud. Fågelsång. Fotsteg på gatan. Röster. Billjud. Flygplan. Kanske även vinden som rör sig mellan husen eller genom trädkronorna.
 

Fönster upp till tak vid kök och matplats i lägenhet på Södermalm där jag följt omgivningen i alla väder. Här en solig morgon i augusti. Trots att fönstren är södervända och oskärmade är det bara en kort period om året som det blir för varmt.  Foto: Ingemar Ed.

Man ser fönstret och samtidigt dess begränsningar.

 

Ett stort fönster förhöjer upplevelsen av ett väderomslag. Snöar det ute så snöar det inne. Trädet utanför fönstret blir lika påtagligt som bokhyllan i rummet. Ett mindre fönster betonar insidan. Förmedlingen av utsidan sker på mindre yta. Man ser fönstret och samtidigt dess begränsningar. Karmen, bågen och fönsternischen blir viktigare. Placeringen av fönster kan göras till konst. Högt (ända upp) ger släpljus längs innertaket och sprider dagsljuset långt. Lågt (ända ner) ger släpljus på golvet. Ibland förmedlas kontakten med en balkong, uteplats, eller trädgård.

Dagsljus kan bedömas vid besök men upplevs över tid. Man lever med fönstren på ett omedvetet sätt. Kanske vet man efter ett år, när man upplevt alla årstider. Känt av värmen och kylan i lägenhet. Vaknat upp och gått till sängs med skiftande erfarenhet.

Jag har hört folk berömma ljuset från stora och vackra fönster och deras påverkan på bostaden. Lika ofta har jag hört folk i dåligt dagsljusbelysta bostäder säga att det inget betyder. De ser inte ut genom fönstren så ofta, för mycket ljus försvårar på insidan, kanske verksamheten framför teven eller datorn.

Jag växte upp i en 70-talsvilla med hyggliga fönsterstorlekar. Studentbostäder präglade år av mitt liv. Jag bodde i tre, varav två med små fönster. Jag gjorde mig aldrig hemmastadd där. Dagsljuset var inget påtagligt inslag. Min minnesbild är av rummens väggar och tak. Standardmöblerna i björk. Lägenheten på Kungsholmen var den första bostad där ljuset blev terapi. Fick mig att uppskatta och uppmärksamma dygnets skiftningar.

Låt mig spekulera. Låt oss säga att fönsterytan påverkar människors hälsa. Vi bor i ett mörkt land och stannar mestadels inomhus. Många spenderar resten av tiden på sin arbetsplats, i bilen eller i kollektivtrafiken, i matbutiken eller köpcentret. Låt oss säga att det påverkar våra hjärnor och kroppar. För att ta ett relevant exempel. En människa vistas särskilt mycket i sin bostad. Hon är sjukskriven, arbetslös, deltidsarbetande eller pensionär. Hur påverkar bostadens fönster hennes hälsa? Hur påverkar de hennes möjligheter att bli eller hålla sig frisk?

Att vistas i grönområden har bevisad positiv effekt på vår hälsa. Det har på senare år visats i både svenska, engelska och holländska studier. Grönområdena främjar fysisk aktivitet och påverkar både på den fysiska och psykiska hälsan. Ju närmare man har till ett grönområde, desto mindre stressad känner man sig. Ändå bosätter sig många frivilligt långt ifrån grönområden. Kanske kommer deras beslut att på avgörande sätt påverka deras hälsa. Men troligen vet de inte varför de blir sjuka.

Att vistas i grönområden har positiv effekt på vår hälsa. Men hur viktigt är dagsljuset i bostaden? Foto: Ingemar Ed.

Kopplingen mellan dagljus och hälsa är inte svår. Under modernismen bedrevs omfattande forskning på dagsljuset. Forskningen fick direkta avtryck i bostadsutformningen och stadsplanerna. På avstånden mellan husen. På husdjupen. På fönsterstorlekarna och fönstrens placering. Ibland sägs det att epoken präglades av för mycket vetenskap och för lite känsla. Ibland tycks vi sakna både och. När kunskap och konstnärlighet saknas kan ekonomi och standardisering ta deras plats. Modernismens ideal om en bättre framtid baserad på forskning och planering förbyts då till siffror i en kalkyl, till avkastning och byggrationalitet.

Bostadsbyggandet handlar i vår tid om investering och köpkraft. Kunderna får vad de betalar för. Nöjer de sig med mindre får de just det. Fönstren krymper av många skäl. Standardisering. Ekonomi. Arbetsmiljö; byggjobbare får inte lyfta för tungt. Stora fönster hänger ner sig och är svåra att putsa. Krav på bullernivåer och energibesparingen står i första rummet.

Idag vet vi vad som håller fönsterstorlekarna nere. Vet vi längre vad som borde hålla dem uppe?